Jag sitter nu på flygplatsen och väntar på att få gå ombord på planet till Abu Dhabi. I morgon är jag i Sverige.
Jag lyckades i sista stund att köpa lite kläder, så jag slipper att åka hem i shorts och flipflop. Tur det för jag läste att det snöar hemma. Så konstigt det kommer att kännas, från värmen här i Thailand till kylan där hemma.
Det blev en fin avslutning på resan. Thailändarna firade Loi Kratong då de skickar ut små båtar av bananblad med jasmin, rökelse och ljus på floden, som offer till vattenandarna. Så vackert i mörkret. Det var fullt med folk ute på gatorna och det var musik och dans.
Och i dag träffade jag Jimmy, en pensionerad nyhetsreporter från San Diego. En fantastisk man som för en vecka sedan startade sin halvårslånga resa i Thailand. Det blev den bästa avslutningen på min resa som jag kan tänka mig, och vårt samtal gav mig många nya tankar om livet och framtiden. Jimmy är dessutom en mycket duktig konstnär och han målade av mig och gav mig resultatet som present.
Flygplatser är ofta så där konstig blandning av tristess och spännande folkspaning på människor som är på väg både bort och hem. Både lite melankoliskt och skönt att sitta där antar jag? Hittade med min fars hjälp din blogg först idag vilket är lite ironiskt med tanke på att jag då hittar dig på flygplatsen. Vid din nästa resa ska jag se till att vara med från början för jag inser att jag har missat något! Stor kram!
SvaraRaderaHälsningar från din far
SvaraRaderaVälkommen hem till Sverige och oss igen
Vi är alla mycket imponerade över din 3- månaders långa resa till "andra sida n" av jordklotet. Och vi är mycket glada över att vi fick följa dig på din väg genom Thailand och Laos
Tänk vilken berättarförmåga du har. Man är ju väldigt stolt över detta.
Nu väntar kanske nya utmaningar - i första hand här hemma. Få sedan se vad som kommer att hända
Kramar i massor
Din far