Kruathara - efter tsunamin

Jag gav mig iväg i kväll för att hitta en restaurang. Det hade blivit mörkt och jag var så tacksam över att jag tagit med mig en ficklampa, vilken jag hade god användning för nu. För det var absolut helsvart och vägen går genom ett litet skogsområde. Inga trottoarer och gatlampor här inte.

Ljuden inifrån skogen och nåt träskområde var helt otroliga. Först trodde jag att det var någon som drev med mig men sen insåg jag att så här låter det i Thailand. Högt och mycket, och allt samtidigt. Världens grodkör eller vad det var. Det var även något som såg ut som eldflugor. Finns det verkligen här? Så effektfullt i mörkret!

Nere vid stranden gick jag in på en restaurang där jag välkomnades av en rar pojke och några dvärgar! De kortvuxna personerna fnissade bakom min rygg, jag måste ha varit en jätte för dem med mina 176 cm. Men det bjöd jag på för det var en så varm stämning i restaurangen, en som man blir glad av att komma in i och där man vill stanna länge. Den hette Kruathara, vilket jag tror betyder "efter tsunamin".

När jag skulle tillbaka så frågade jag en som satt i en tuktuk om han var ledig, vilket han inte var. När jag hade gått en bit så kom han på motorcykel i stället och sa att han ville köra mig. Jag litade på min känsla att det var en ärlig människa och hoppade upp. När vi kom fram vägrade han att ta betalt. Det här är såna små roliga händelser som gör mig varmt om hjärtat.

Huvudingången var stängd och jag fick gå runt till baksidan av guesthouset för att komma in. På vägen gick jag förbi en buske där världens sötaste små hönor satt och sov.

www.intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Thailand, Krabi, Ao Nang, Nopparat Thara Beach, J. Guesthouse, Kruathara