Wat Arun - Gryningstemplet
The Golden BuddhaPå andra sidan floden, mittemot Wat Pho ligger Wat Arun, eller Gryningstemplet som detta buddhistiska tempel också kallas för. Först 2005 öppnades det för västerlänningar. Templet byggdes på 1700-talet och den viktigaste helgedomen består av en khmerisk pagoda som är 79 meter högt, dekorerad med porslinsskärvor.
Branta trappsteg leder halvvägs uppför, men mitt förnuft var starkare än min nyfikenhet idag, så jag avstod från att klättra upp. Jag behöver inte fler utsikter just nu.
Jag strosade omkring en god stund, tittade in i några andra tempel och åkte sedan tillbaka till den motsatta kajen, och efter att ha ätit lunch åkte jag till mina kvarter.
Omgivningarna här omkring guesthouset inbjuder inte till några promenader. Alla verkar arbeta med motordelar, som ligger staplade i stora högar. Jag vet inte om det är speciellt för detta område. Jag träffade på en man som bekräftade att det inte finns något att se här, och han rekommenderade en tur med tuktuk för att komma till den äldre delen av Chinatown. Jag fick också veta att man ska anlita de tuktuk som har en vit registreringsskylt, eftersom de arbetar för staten. De gula är privatägda och det var förmodligen en sådan som lurade mig när jag kom hit.
Därför kom det sig att jag ännu en gång åkte tuktuk, trots att jag sagt att jag inte skulle göra det. Men för endast 100 B fick jag se Temple of Golden Buddha - världens största guldbuddha - Wat Traimit, 700 år gammal, fyra meter hög, i massivt 18 karat guld och med en vikt på fem ton! Jag fick historien berättad av en man vars syster bor i Göteborg.
Branta trappsteg leder halvvägs uppför, men mitt förnuft var starkare än min nyfikenhet idag, så jag avstod från att klättra upp. Jag behöver inte fler utsikter just nu.
Jag strosade omkring en god stund, tittade in i några andra tempel och åkte sedan tillbaka till den motsatta kajen, och efter att ha ätit lunch åkte jag till mina kvarter.
Omgivningarna här omkring guesthouset inbjuder inte till några promenader. Alla verkar arbeta med motordelar, som ligger staplade i stora högar. Jag vet inte om det är speciellt för detta område. Jag träffade på en man som bekräftade att det inte finns något att se här, och han rekommenderade en tur med tuktuk för att komma till den äldre delen av Chinatown. Jag fick också veta att man ska anlita de tuktuk som har en vit registreringsskylt, eftersom de arbetar för staten. De gula är privatägda och det var förmodligen en sådan som lurade mig när jag kom hit.
Därför kom det sig att jag ännu en gång åkte tuktuk, trots att jag sagt att jag inte skulle göra det. Men för endast 100 B fick jag se Temple of Golden Buddha - världens största guldbuddha - Wat Traimit, 700 år gammal, fyra meter hög, i massivt 18 karat guld och med en vikt på fem ton! Jag fick historien berättad av en man vars syster bor i Göteborg.
Sedan gick färden vidare genom den gamla delen av Chinatown. Problemet med en tuktuk är att den är konstruerad för små människor. En lång västernlänning sitter med huvudet uppe vid taket, och sikten är skymd. Så därför kan man säga att jag har sett nederdelen av Chinatown - halva människor och hus.
En tuktuk-förare får betalt om han kör turister till vissa ställen. Det var något jag kände att jag kunde bjuda på, eftersom den här föraren var så ärlig med att han skulle få 2 gallon (bensin?) om han lyckades med det. På så sätt fick jag ju en extra tur genom Chinatown. Och därför besökte jag ett ställe där de sålde smycken och därefter en skräddare, trots att jag inte hade det minsta intresse av att handla något. Försäljarna la inte ner alltför mycket energi på att få mig att ta upp plånboken. Jag fattar inte hur thailändska kvinnor kan se så fräscha och svala ut! Jag svettas kopiöst, håret hänger i stripor och jag lufsar fram i flipflop.
www.intressant.se/intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Thailand, Bangkok, River View Guest House, Chinatown, Chao Phraya, Wat Arun, Gryningstemplet, the Golden Buddha, tuktuk
En tuktuk-förare får betalt om han kör turister till vissa ställen. Det var något jag kände att jag kunde bjuda på, eftersom den här föraren var så ärlig med att han skulle få 2 gallon (bensin?) om han lyckades med det. På så sätt fick jag ju en extra tur genom Chinatown. Och därför besökte jag ett ställe där de sålde smycken och därefter en skräddare, trots att jag inte hade det minsta intresse av att handla något. Försäljarna la inte ner alltför mycket energi på att få mig att ta upp plånboken. Jag fattar inte hur thailändska kvinnor kan se så fräscha och svala ut! Jag svettas kopiöst, håret hänger i stripor och jag lufsar fram i flipflop.
www.intressant.se/intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Thailand, Bangkok, River View Guest House, Chinatown, Chao Phraya, Wat Arun, Gryningstemplet, the Golden Buddha, tuktuk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar